Vantarna är klara!

Så här blev min variant av Marias Garnhändelsers kärleksvantar. Inte riktigt hundra, mönstret hade nog behövt justeras en del så att ränderna inte hade gått upp så långt , men de blev hyfsade ändå, tycker jag. (Nu är det ju lättare att se hur man skulle ha gjort, så jag får väl ändra på det till en annan gång...) De känns varma och mjuka och det behöver man ju fortfarande, solen till trots. Åtminstone där jag bor.