Det är med stor sorg i hjärtat som jag berättar att vi även fått låta vår finaste Katten Jansson somna in.
Han har sedan i somras inte haft någon vidare matlust, varit dålig på att dricka och gått ner i vikt.
Efter flera besök på djursjukhuset och ett konstaterande om väldigt dåliga njurar, så kände vi att det egentligen inte fanns några alternativ. Men ändå, ett fruktansvärt svårt beslut när man väl är där och sitter med den snälla, varma, mjuka gamla vännen i knät.
Efter nästan 13 år tillsammans, så växer man ihop. Han var en självklar del av vår familjs värld och han fattas oss otroligt.
Här ligger han under bordet i vårt uterum, en plats som han älskade.
Men här är nog den absoluta favoriten. I äldsta sonens knä :)
Eller bredvid honom i kökssoffan. Kanske kan man få en smakbit....?
Jansson vilar nu bredvid Maja i vår trädgård.
Jag vill tänker att de nu är tillsammans igen!
15 kommentarer:
Så sorgligt när de små vännerna vänder om! Klart att de har varandra nu!
Oj vad tråkigt, Kram Karin
Kram!!! Det är alltid svårt att mista sina vänner
Vet hur ont i hjärtat det gör att mista sina små vänner. Tänker på er. Kram
Finns det en katthimmel springer de nog tillsammans där...
/kram
Så sorgligt att tvingas till ett så svårt beslut, men man vill ju inte att de ska må dåligt och lida. Vet hur det känns och tänker på er.
Alldeles säkert att Maja väntar på honom i "katthimlen".
En stor kram från Metta
Så tråkigt, tänker på dig! Hoppas det här blir början till en ny liten vänskap! Kram!
Många kramar till er alla. Vet hur tomt det blir efter en kär vän.
Annika
En styrkekram, visst gör det ont och det är ens lilla extrabarn. Du ska se att han och Maja mår bra nu och är lyckliga tillsammans i sin himmel!/Ulrika
Åh, lilla Jansson. Jag gråter en skvätt för att det är så sorgligt.
Må han jaga många feta änglamöss i katthimlen!
Nämen, har ni förlorat en kisse till!
Så tråkigt!!
Kram!!
Så tungt beslut att fatta men alldeles rätt. Ja, det får man väl tänka att de är tillsammans igen! Kram!
Fy, vad tråkigt! Jag förstår precis hur ont det gör. Man får trösta sig med att de hade ett riktigt gott liv, och att man var lycklig nog att dela det med dem :)
Jag är så ledsen vännen för er skull! Och så två älskade katter på så kort tid dessutom. Tänker på dig och skickar dig kramar! =)
Nu har de varann igen, usch så trist med båda på så kort tid, hoppas allt är bra med dig. Ha det gott
Skicka en kommentar